Bostadsbristen – Nya Dagbladet

Norska studenter går tusenlappar back varje månad

Emil Fjellstedt — Wed, 12 Aug 2026 05:22:00 +0000

Trots höjt studiestöd går många norska studenter back varje månad. De stigande boendekostnaderna gör det allt svårare att klara vardagsutgifterna på studiestödet. En ny rapport från Samfunnsøkonomisk Analyse, framtagen på uppdrag av Akademikerne, bygger på hyresstatistik och SIFO:s referensbudget. Den visar att en student som delar en tvårumslägenhet med en annan student saknar omkring 1 900 norska kronor i månaden för att få en stram budget att gå ihop. I Oslo och Bærum är underskottet nära 3 500 kronor, rapporterar NTB. År 2025 täckte studiestödet 85 procent av budgeten i landet som helhet och 77 procent i Oslo och Bærum. År 2002 var motsvarande andelar 94 respektive 87 procent. Bakom försämringen ligger framför allt stigande hyror. Mellan 2002 och 2025 ökade studiestödet med i genomsnitt 3,2 procent per år, medan boendekostnaderna enligt rapporten steg med mellan 5,0 och 5,9 procent om året. Från höstterminen höjs det norska studiestödet till drygt 170 000 kronor per år. Akademikerne och Norsk studentorganisasjon vill att stödet i stället höjs till omkring 200 000 kronor. — Studiestödet måste höjas så att det faktiskt går att vara heltidsstudent – inte bara för dem som får hjälp hemifrån eller orkar arbeta 150 procent, säger Akademikernes ordförande Lise Lyngsnes Randeberg. Enligt rapporten skulle den högre nivån täcka 98 procent av en stram studentbudget i landet som helhet.

Bostadsbrist får unga att tveka om barn

Markus Andersson — Wed, 03 Jun 2026 05:19:32 +0000

Nästan var femte av de unga vuxna i Sverige uppger att bostadsbristen får dem att tveka inför att bilda familj, enligt en ny undersökning från Hyresgästföreningen. Andelen 18–29-åringar som uppger att bostadssituationen påverkar beslutet har enligt organisationen ökat kraftigt sedan 2022. Undersökningen Hyresgästerna 2026 genomfördes av Indikator Opinion under vintern och bygger på svar från 4 337 personer. Hyresgästföreningen beskriver i ett pressmeddelande utvecklingen som ett tecken på att bostadsmarknaden inte bara påverkar ungas ekonomi, utan även deras möjligheter att planera för framtiden. — Fortsätter det så här kan familjebildning bli mer och mer av en rikemanssport, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande för Hyresgästföreningen. Även Boverkets bostadsmarknadsenkät visar att problemen kvarstår. Trots att fler kommuner nu bedömer att bostadsmarknaden är i balans, uppger 114 kommuner ett fortsatt underskott på bostäder för unga. Den vanligaste orsaken är att de lediga bostäderna är för dyra.

Regeringen sänker kontantinsatsen – experter varnar: ”Ansvarslöst”

Redaktionen — Tue, 17 Mar 2026 10:50:46 +0000

Den 1 april träder regeringens nya upplättade låneregler i kraft, som ska hjälpa unga att betala mer för att köpa bostäder av framför allt den så kallade babyboomer-generationen. Men kritiker menar att lagen är ansvarslös och ifrågasätter värdet av politiskt ökad skuldsättning bland unga. Från och med 1 april 2026 höjs bolånetaket så att köpare kan låna upp till 90 procent av bostadens värde, vilket innebär att kontantinsatsen sänks till tio procent. Samtidigt avskaffas det skärpta amorteringskravet och taket för tilläggslån på befintliga bostäder sänks till 80 procent. Flera experter varnar för att politiken är ansvarslös. En av kritikerna är Swedbanks privatekonom Arturo Arques. – Min åsikt är att det hade varit bättre att behålla de gamla reglerna. Ur ett privatekonomiskt perspektiv är det inte bra att ta ännu mer lån för att köpa en bostad, säger han. Han varnar för att högre lån gör hushåll mer känsliga om bostadspriserna faller. Samtidigt kan den nya ordningen göra att köpare lånar mer redan vid köpet för framtida lyxkonsumtion, eftersom möjligheten att ta billiga lån senare, med bostaden som säkerhet, begränsas.

Moderaterna driver på för fri hyressättning inför valet 2026

Redaktionen — Fri, 21 Nov 2025 13:53:03 +0000

Moderaterna går till val 2026 på ett nytt hyressystem som partiet kallar trygghetshyror. Förslaget innebär att dagens kollektiva hyresförhandlingar och bruksvärdessystem avskaffas. Socialdemokraterna avvisar reformen och meddelar att en rödgrön regering kommer att riva upp beslutet om det genomförs. Debatten om marknadshyror har återigen blossat upp i svensk politik. Efter att frågan bidrog till regeringskrisen 2021 har den legat lågt, men nu driver Moderaterna på för ett omfattande skifte, skriver Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra. Partiet vill införa så kallade trygghetshyror, ett system där fastighetsägare fritt får sätta hyran när en lägenhet blir ledig. Moderaternas bostadspolitiska talesman David Josefsson beskriver reformen som ett nödvändigt steg för att korta köerna och öka byggtakten. – Jag tycker egentligen inte att det är en så revolutionerande fråga, säger Josefsson till Hem & Hyra. Till skillnad från traditionella marknadshyror ska hyran vara bunden för den som väl skriver kontrakt, med årliga indexjusteringar samt möjlighet till höjning vid större renoveringar. Josefsson framhåller att modellen ger långsiktig trygghet. – Det är därför det heter trygghetshyror. Besittningsskyddet ska vara kvar, det är viktigt. Det här förslaget innebär inte en avreglering, utan en omreglering, säger han.

Kritiken: "Slår undan benen för partsmodellen"

Socialdemokraterna avfärdar reformen och anser att Moderaternas förslag hotar den svenska så kallade partsmodellen. Partiets bostadspolitiske talesman Joakim Järrebring vill heller inte ge intryck av att partiet öppnar för marknadshyror i någon form. – Det spelar ingen roll vilket namn du ger förslaget. Huvudsyftet är att slå undan benen för partsmodellen. Kollektiva förhandlingar ger en bättre maktbalans, menar Järrebring. Socialdemokraterna tänker inte behålla ett borgerligt förändrat system utan kommer att återställa partsmodellen om de får möjlighet. Partiet markerar tydligt sitt stöd för partsmodellen och vill säkerställa att den förs vidare i arbetsmarknadspolitiken. [caption id="attachment_213005" align="alignnone" width="640"] Moderaterna säger 'ja' och Socialdemokraterna 'nej' till marknadshyror. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Produktivitetskommissionens stöd för förändringar

Moderaternas linje vilar till dels på Produktivitetskommissionens slutbetänkande, som presenterades i oktober. Kommissionen argumenterar för att dagens hyresreglering gör att bostäder i storstäderna utnyttjas ineffektivt. Enligt rapporten ligger Stockholms hyror omkring 36 procent under marknadsnivå, och hyresgäster disponerar i snitt 0,28 rum mer än de behöver. David Josefsson vill dock tona ned den diskussionen, även om han medger att många i centrala lägen bor större än nödvändigt. – Succesivt tror jag att man kanske kommer att välja att bo lite mindre, om man vill bo på en sådan adress.

Socialdemokraterna: "Nyproduktionen helt avgörande"

Socialdemokraterna betonar i stället att nyproduktionen måste öka. Joakim Järrebring pekar på investeringsstöd och byggkrediter som viktiga verktyg. – Nyproduktionen är helt avgörande om vi ska klara bostadsförsörjningen. Partiet vill återinföra statliga stöd vid nybyggen och är öppet för att förstärka insatserna. – Nu har vi budgeterat 3 miljarder kronor till byggstimulans och 5 miljarder till byggkrediter. Men vi är inte främmande för att höja de beloppen ytterligare. Både Moderaterna och Socialdemokraterna tror att bostadsfrågan kan få större utrymme inför valet 2026, trots att frågan historiskt sällan engagerar väljare på bred front. – Den verkliga politiska konflikten mellan blocken är hur stort ansvar marknaden och staten ska ta i den här frågan. Det är skiljelinjen, säger Joakim Järrebring.

Boverket ska utreda SD:s ”Sverigehus”

Jan Sundstedt — Tue, 22 Jul 2025 08:20:15 +0000

Regeringen ger Boverket i uppdrag att ta fram förslag på typgodkända småhus som kan byggas utan bygglov. Idén bygger på Sverigedemokraternas ursprungliga förslag från 2022 om ett rött trähus i traditionell svensk stil. Under måndagen meddelande regeringen att Boverket får i uppdrag att utreda hur typgodkännande av småhus kan genomföras. Det handlar om att förverkliga SD:s idé om "Sverigehuset" – en husmodell som ska kunna byggas var som helst i landet utan krav på bygglov. — Vi vet att många vill bo i småhus men allt för få byggs. Med ett typgodkänt Sverigehus som kan uppföras var som helst i landet kan byggprocesserna bli betydligt kortare och effektivare, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Rött hus med vita knutar

När Sverigedemokraterna presenterade sitt ursprungliga förslag inför valet 2022 visualiserades det som ett klassiskt rött hus med vita knutar. Partiet föreslog då ett nationellt typgodkänt småhus i trä på 150 kvadratmeter boarea, utformat som en 1,5-plansvilla i traditionell svensk byggnadsstil. Enligt SD:s bostadspolitiske talesman, Mikael Eskilandersson, kommer minst en av de typgodkända husmodellerna att vara utformad i "traditionell svensk byggstil". — En röd stuga med vita knutar uppfattas som tryggt och trevligt, säger Eskilandersson. Han betonar att det kulturella inslaget i husens utformning kommer att beaktas i utredningen. — Vi ser det som att vårt förslag nu blir verklighet, även när det gäller den kulturella delen om hur byggnaden kommer att se ut, säger han.

Ska förenkla och förkorta byggprocessen

Uppdraget till Boverket innebär att myndigheten ska kartlägga nuvarande regelverk och föreslå modeller för typgodkända småhus som inte kräver bygglov. Boverket ska också undersöka förutsättningarna för att undanta sådana hus från andra krav som försvårar eller fördyrar byggnation. I Sverige finns det idag ingen möjlighet att få ett småhus typgodkänt för uppförande inom hela landet. Det innebär att varje nytt småhus behöver prövas specifikt av den kommunala byggnadsnämnden. Enligt Sverigedemokraternas ursprungliga förslag skulle ett typgodkänt hus kunna spara byggherren mellan 25 000 och 50 000 kronor i avgifter, samtidigt som handläggningstiden förkortas avsevärt.

Kritik från Centerpartiet

Förslaget möttes dock av skarp kritik från oppositionspartier. Centerpartiet i Stockholm kallar initiativet för "ett hån mot alla unga vuxna" och menar att det är verklighetsfrånvänt som lösning på bostadsbristen. — Att det här är regeringens enda svar på bostadsbristen är ett hån mot alla unga vuxna, ensamstående föräldrar och samhällsbärare som idag tvingas bo i andra hand, säger Jonas Naddebo (C), gruppledare i Stockholms stad. Boverket ska redovisa sitt uppdrag senast i juni 2026.

Fastighetsägare ger skötsamma studenter förtur på förstahandskontrakt

Jan Sundstedt — Tue, 04 Feb 2025 08:38:02 +0000

Fastighetsbolaget K2A har sjösatt ett program som ger skötsamma studenter förtur till förstahandskontrakt efter avslutade studier. Initiativet säger man skall syfta till att underlätta ungas inträde på en alltmer ansträngd bostadsmarknad. K2A, med fastigheter i bland annat Stockholm, Mälardalen och flera studentstäder, erbjuder studenter som har bott hos dem möjlighet att få förtur i bostadskön under det första halvåret efter studierna. Detta gäller oavsett var studenten tidigare har bott; exempelvis kan en student från Sundsvall få förtur till en lägenhet i Stockholm. Pontus Ekerljung, tillförordnad marknads- och kommunikationschef på K2A, förklarar att syftet är att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden. Han betonar att det finns studenter som har trivts och fungerat bra som hyresgäster, och att programmet kan hjälpa dessa att ta steget ut på bostadsmarknaden. – Det är svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden. Det finns personer som har bott hos oss och trivts, och som har fungerat bra hos oss som hyresgäster. Med det här programmet kan vi underlätta för dem att ta steget ut på bostadsmarknaden, säger han till Hem & Hyra.

Steget in i vuxenvärlden

För att kvalificera sig för förturen krävs det inte av studenterna att de tagit examen, men de måste ha genomfört en utbildning. Ekerljung understryker att man inte bara kan läsa enstaka kurser för att få förtur, utan att man ska ha gått en utbildning och tar steget från denna in i vuxenvärlden. Kriteriet för att anses som skötsam innebär att studenten har skött sina åtaganden som hyresgäst under studietiden. Ekerljung ser även en positiv bieffekt i att programmet potentiellt kan leda till mer skötsamma studenter. Kritiker kan hävda att förtursprogrammet är orättvist mot andra i bostadskön. Pontus Ekerljung menar dock att den större orättvisan ligger i att det är extremt svårt för unga att komma in överhuvudtaget på dagens bostadsmarknad, och att detta program är ett sätt att bidra till att den problematiken minskar. – Det är svårt för fastighetsägare att veta hur man ska göra för att hitta vägar där man underlättar för unga, men det här är ett sätt.

Granskning: Många oseriösa hyresvärdar i svenska kommuner

Jan Sundstedt — Sat, 02 Nov 2024 13:09:26 +0000

Minst 85 av Sveriges 290 kommuner rapporterar problem med oseriösa hyresvärdar, enligt en ny kartläggning från Hem & Hyra och SVT Nyheter. I flera fall rör det sig om så kallade slumvärdar som medvetet försummar sina fastigheter och låter hyresgäster bo i undermåliga förhållanden. Situationen är särskilt allvarlig i vissa mindre kommuner, där myndigheterna saknar tillräckliga resurser för att hantera problemet effektivt. Hem & Hyra och SVT Nyheter har under flera månader granskat problemets omfattning i Sverige genom enkäter, fältundersökningar och djupgående myndighetsresearch. Granskningen visar att 85 kommuner, en tredjedel av de som svarade på en utskickad enkät, har upplevt problem med oseriösa hyresvärdar under det senaste året. Många hyresvärdar har trotsat regler och ålägganden och fortsatt låta hyresgäster leva i undermåliga miljöer.

I Sverige växer nu en grupp hyresvärdar fram som tjänar pengar på andras misär. I Hem & Hyras och SVT Nyheters granskning uppger 85 kommuner att de har problem med oseriösa hyresvärdar. https://t.co/SdcPVpFLUK
— Hem & Hyra Stockholm (@HemHyraSthlm) September 30, 2024

Olika förklaringsmodeller

I kommuner som Åstorp, Luleå och Enköping har Hem & Hyra rapporterat om misskötta fastigheter, trots att kommunerna hävdat att de inte har sådana problem. På frågan varför kommunerna svarat nej på om de har problem med oseriösa hyresvärdar skiljer sig svaren åt. – Det finns säkerligen objekt som inte ligger på vårt bord som behöver åtgärder, säger en talesman för Luleå kommun till granskarna. I Enköping visade granskningen att kommunen haft ärenden under 2023 som nu avslutats, trots tidigare påståenden om att inga problem funnits. I Åstorp uppger kommunen att de inte har några ärenden i de aktuella fastigheterna, trots att en hyresvärd i kommunen så sent som förra året fanns på Hem & Hyras lista över landets värsta hyresvärdar.

Hyresgäster tvingas bo med fukt, mögel och ohyra i flera år. 85 kommuner har problem med oseriösa hyresvärdar. Men trots att det finns ett färdigt lagförslag som skulle kunna stoppa slumvärdarna är det inget som justitieministern prioriterar. https://t.co/bJJu4VaIAQ
— Hem & Hyra Stockholm (@HemHyraSthlm) October 2, 2024

Oklara roller och ansvar

I flera fall verkar kommunerna vara osäkra på sitt tillsynsansvar. I Hällefors kommun fick hyresgäster som anmält misstänkt misskötsel av sina bostäder svaret att kommunen inte kunde agera eftersom det rörde sig om en privat hyresvärd. Peter Wiker, utvecklingsstrateg i Hällefors, förklarade att kommunen hade "massor med fastigheter som står och förfaller". Efter att SVT kontaktat kommunen med bevis på att det faktiskt är deras ansvar att utöva tillsyn över privata hyresvärdar, ändrar han sin ståndpunkt. – Det var ni som hade rätt. Kommunen har tillsynsansvar, och det var ju bra, det vore bra om man kom tillrätta med de här husen.

Sölvegårds fastigheters ägare har en 230 kvadratmeter stor poolvilla och en röd Lamborghini parkerad på uppfarten. Samtidigt tvingades bolagets hyresgäst Luna Larsson bo i mögel. I samarbete med SVT Nyheter granskar Hem & Hyra Sveriges oseriösa hyresvärdar, som numera finns i… pic.twitter.com/9peVB9h1bO
— G.Strand (@GStrand45) October 1, 2024

Brist på resurser och stöd

Många kommuner står inför problemet att de saknar resurser för att bedriva en effektiv tillsyn. Totalt har 74 kommuner rapporterat att de behöver fler verktyg, skärpt lagstiftning och snabbare processer för att hantera problemen med oseriösa hyresvärdar. Granskningen avslöjar att vissa kommuner saknar uppsökande verksamhet, vilket gör att de inte har kännedom om hälsofarliga hyreshus. Omkring tjugo kommuner uppger att de inte bedriver någon uppsökande tillsyn. Exempel på sådana kommuner är Överkalix, Lilla Edet, Leksand, Ovanåker, Kalix, Västervik och Kumla. Överkalix påpekar att de är en liten kommun med begränsade möjligheter att kontrollera eller hantera sådana frågor. – Det finns i nuläget inga resurser för uppsökande verksamhet, förklarar en kommunrepresentant. Lilla Edets miljöinspektör förklarar i sin tur att hon är ensam ansvarig för hälsoskyddstillsyn, vilket gör att flerfamiljsbostäder inte kan prioriteras på grund av resursbrist. Leksand och Ovanåker uppger att de inte bedrivit någon tillsyn i flerbostadshus under den aktuella perioden, och kommuner som Kalix, Västervik och Kumla agerar endast efter klagomål. [caption id="attachment_192026" align="alignnone" width="640"] I SVT:s reportage intervjuas ett antal förbannade hyresgäster. Foto: faksimil/SVT[/caption]

Folkhälsomyndigheten uppmanar till förebyggande tillsyn

Trots dessa svårigheter vill Folkhälsomyndigheten att kommuner ska arbeta mer förebyggande. Myndigheten har därför tagit fram en vägledning som fokuserar på hur kommuner kan bedriva uppsökande bostadstillsyn. Karin Ljung Björklund är enhetschef på Folkhälsomyndigheten. – Tillsynen sker idag traditionellt utifrån klagomål men man vill gärna inte ens komma till det stadiet att det behöver klagas, säger hon i en kommentar. Hon betonar vikten av förebyggande arbete för att undvika att boende behöver lida under dåliga förhållanden. [caption id="attachment_192009" align="alignnone" width="640"] Karin Ljung Björklund på Folkhälsomyndigheten. Foto: Lena Katarina Johansson.[/caption]

Problem även i storstäderna

Det är dock inte enbart mindre kommuner som drabbats och plågas av slumvärdar. Även Sveriges största städer – Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Linköping – rapporterar problem med oseriösa hyresvärdar. Trots sin storlek och sina resurser upplever dessa städer liknande problem med att upprätthålla goda boendemiljöer för sina invånare. Utan tillräckliga resurser och ett förebyggande tillsynsarbete kommer problemet med slumvärdar sannolikt att fortsätta växa, med hyresgästerna som de stora förlorarna, menar de ansvariga bakom granskningen.

Bostadskrisen förvärras i Stockholm – över 800 000 i bostadskö

Jan Sundstedt — Mon, 18 Sep 2023 04:58:19 +0000

Aldrig tidigare har bostadsbristen i Stockholm varit så akut som nu. Enligt färska uppgifter från Bostadsförmedlingen står för närvarande 810 000 personer i kö för en hyresrätt, något som slår hårdast mot kategorin låginkomsttagare. – Bostadskön ökar kraftigt och vår panelundersökning visar att väldigt många vill ha en billigare bostad, säger Marika Nordström, chef för marknad och kommunikation på Bostadsförmedlingen i Stockholm. Bostadsbristen i Sverige blir alltmer påtaglig och allra dystrast är situationen i Stockholm. Där köar för närvarande 810 000 personer i hopp om att erhålla en hyresrätt, vilket är rekord sedan starten år 1947 då man började föra statistisk över antal bostadssökande. Inom denna enorma grupp sökande ryms emellertid såväl reellt bostadslösa som "kanske-bra-i-framtiden-sökande", där allmänna uppskattningar av antalet konkret bostadslösa rör sig om omkring en halv miljon. Enligt senaste siffror från Bostadsförmedlingen Stockholm är det framförallt billigare hyresbostäder som efterfrågas, rapporterar bland andra statskanalen Sveriges Radio.

Högt tryck på billiga hyresrätter

Trycket på det något svårtolkade segmentet "billigare bostäder" märks inte minst på att kötiden för dessa ökat kraftigt. Ett exempel är lägenheter i innerstan samt närförort med en årshyra under 1 600 kronor kvadratmetern - cirka 133 kronor per kvadratmeter/månad. – Totalt sett har kötiden bara ökat marginellt med två månader, medan kötiden för bostäder under 1 600 kronor kvadraten har ökat med 1,5 år, det är ju ett tecken på att man söker sig till billigare bostäder, kommenterar Marika Nordström till Bonniertidningen DN. Ökningen har generellt rört sig om cirka 5 procent per år, en procentsats som under 2023 nåddes redan i augusti. Bara under 2023 har antalet sökande ökat med över 4000 personer - per månad. – Vi ser i panelundersökningen tydligt att intresset för hyresrätter ökar, den ägda marknaden kan vara svår att komma in på nu med stigande räntor, berättar Marika Nordström [caption id="attachment_159805" align="alignnone" width="640"] Marika Nordström, Bostadsförmedlingen. Foto: Bostadsförmedlingen[/caption] Under många år var söktrycket relativt högt på exklusiva hyresrätter i nyproduktion med höga hyror. Idag går utvecklingen dock i motsatt riktning där sökanden i stället letar billigare lägenhet i det äldre beståndet. Månadshyran kan ofta vara så stor som uppemot 50 procent eller mer av disponibel inkomst, samtidigt som många värdar ställer inkomstkrav på sökande motsvarande tre gånger årshyran, något som främst drabbar låginkomsttagare som ensamstående föräldrar, pensionärer, sjukskrivna och studenter. Den faktiska möjligheten för kategorin låginkomsttagare att tillskansa sig hyresrätt är svår att säkerställa, då samtliga sökande slåss om samma utbud. När Nya Dagbladet kontaktar Bostadsförmedlingen för att söka få klarhet i situationen, uppger man att det inte förs statistik på vilken maxhyra varje enskild sökande angett. Vilket i sig betyder att antalet lediga lägenheter för låginkomsttagare med stor sannolikhet är lägre än de som faktiskt finns lediga. – Väldigt många vill ha ett billigare boende, 30 procent av de som var intresserade av att byta bostad angav ekonomiska skäl, vissa för att de inte hade råd att bo kvar i sin nuvarande bostad, förklarar Marika Nordström.

Ingen ljusning i sikte

För medel- och höginkomsttagare med större ekonomiska muskler är situationen samtidigt betydligt ljusare. Att få kontrakt på en hyreslägenhet i nyproduktion har aldrig gått så snabbt som nu, där det på sina håll i länet knappt förekommer någon kötid alls, exkluderat byggtiden. Kötiden varierar således stort mellan nyproduktion och befintliga lägenheter. Nyproduktion är i genomsnitt dessutom 44 procent dyrare och långtifrån alla sökande klarar inkomstkravet, ett krav som kan vara så högt som tre gånger årshyran hos privata värdar. En siffra som i ljuset av den rekordstora kön kanske överraskar är det faktum att Bostadsförmedlingen slår rekord i antalet förmedlade bostäder – 2 140 lägenheter bara i augusti. Det är den högsta siffran någonsin under en enskild månad. Detta bör dock ställas i relation till den rekordhöga befolkningsökningen i länet, vilken gör att tillgängliga bostäder minskar i relation till antal sökande. Bostadsförmedlingen räknar på denna linje med både längre bostadskö och fler förmedlade bostäder under 2023, och menar att nedgången i bostadsbyggandet inte kommer att påverka årets utbud men däremot framöver. – I år kommer vi troligtvis att förmedla fler bostäder än någonsin. De bostäder som byggstartas nu kommer till oss först om två år. Det blir en fördröjd effekt. Vi räknar med att få in mycket mindre nyproduktion om några år, avslutar Marika Nordström.

Lågt utbud - höga hyror

Bostadskön i Stockholm har under många år vuxit stadigt, något som framförallt är en följd av den flora arbetstillfällen som trots rådande lågkonjunktur står att finna i huvudstaden. En ytterligare faktor till den alltmer extrema bostadsbristen som ofta nämns som bidragande i sammanhanget är att offentligheten behöver reservera bostäder för att hantera den omfattande invandringen till Sverige. Ofiltrerat finns, enligt Bostadsförmedlingens startsida, för närvarande omkring 300 hyreslägenheter tillgängliga i Stockholm. Av dessa är den idag billigaste en etta på 14 kvadratmeter lokaliserad vid Herbert Widmans väg 3 i Farsta - till det facila priset av endast 2 854 kronor i månaden. Den som önskar ett något rymligare boende kan glädjas åt en femrummare på 111 kvadratmeter vid Barkabystaden i Järfälla för 21 443 kronor i månaden. Däremellan ligger snitthyran för två- till trerummare på omkring 10 000 kronor i månadshyra - inräknat äldre hyresrätter av lägre standard i Stockholms kranskommuner.

Bostadsbrist i Stockholm – och nästan hela landet

Isac Boman — Mon, 20 May 2019 12:07:16 +0000

240 av Sveriges 290 kommuner uppger att de har ett underskott på bostäder. I Stockholms län råder det bostadsbrist i samtliga 26 kommuner. I årets bostadsmarknadsenkät som släpptes tidigare i veckan framkommer det att 83 procent av de svenska kommunerna inte har tillräckligt med tillgängliga bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I storstadsregionerna och större högskolekommuner gäller det samtliga kommuner. Det är bara fyra kommuner i landet som har angett att de har ett överskott på bostäder och de allra flesta kommuner uppger att de är i stort behov av nya hyresrätter, framför allt större sådana. 46 kommuner uppger att deras bostadssituation är i balans, skriver Boverket. Ungdomar är fortsatt den grupp som har svårast att hitta ett boende och problemet kvarstår trots att bostadsbyggandet har ökat. 221 kommuner uppger också att de har svårt att hitta bostäder för alla nyanlända invandrare som kommer. En tredjedel av kommunerna uppger att man inte kommer kunna ta fram tillräckligt många särskilda bostäder för äldre inom fem år. Kritik riktas vidare mot att de bostäder som finns tillgängliga främst i storstäderna, har alldeles för höga prislappar och att det behövs billigare bostäder som människor har råd med. – Bostadsbristen drabbar inte alla. För den med mycket pengar finns många bostäder att välja bland i alla Stockholmskommuner. De som drabbas är de som på en balanserad bostadsmarknad borde kunna lösa sin bostadssituation, säger Henrik Weston som är utvecklingsledare för bostadsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholm till Mitt i Stockholm.