Befolkningsutbytet i Väst – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 02 Oct 2026 08:42:50 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Befolkningsutbytet i Väst – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Vinge vill ha somaliernas röster – pekar ut SD:s utvisningslinje som hinder https://nyadagbladet.se/inrikes/vinge-vill-ha-somaliernas-roster-pekar-ut-sd-s-utvisningslinje-som-hinder/ Fri, 02 Oct 2026 09:35:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=242136 SD:s vice partiledare Henrik Vinge, ofta utpekad som Jimmie Åkessons efterträdare, vill vinna somaliernas röster och pekar ut partiets egen utvisningsretorik som hindret. Utspelet möts av hård kritik från högerkanten. Vinge gästade podden Sista Måltiden i avsnitt 420, som publicerades under torsdagen. Där berättade han om samtal med somalier som i stort sett delar SD:s politik men ändå inte röstar på partiet, enligt Fria Tider som återger intervjun. — De här människorna borde rösta SD, men ingen röstar SD. De höll med om varenda grej, i stort sett, i praktiken. De borde hamna där. Men alla samtal slutar med att ja, fast du vill ju utvisa mig, så att jag kommer inte rösta på dig, säger Henrik Vinge. Enligt Vinge kan misstron förklara varför högerpartierna går så dåligt i utanförskapsområdena. Ett parti som vill bli stort har ett ansvar att arbeta med de väljarna, menar han, eftersom de bor här och kommer att rösta långt in i framtiden.

Förakt kostar röster

Vinge räknar inte med att förorterna försvinner. — Vi kommer att ha den här typen av utanförskapsområden i många decennier, vill vi bli ett stort parti så måste vi kunna möta de människorna också. Och då kan vi inte möta dem med förakt, för då kommer de inte rösta på oss, säger han. Han förutspår att "tanterna och farbröderna" som tänker på det sätt programledaren beskrev kommer att förlora. Samhällsutvecklingen gynnas inte av att gruppen lyfts fram som problemet, utan det handlar om individer, enligt Vinge. — Vi har en mycket mer attraktiv samhällsmodell än den somaliska, säger Vinge, som tror att de flesta kommer att välja den svenska modellen före den gamla somaliska traditionen.

"Lika naiv" som Reinfeldts borgare

Kritiken lät inte vänta på sig. Jeff Ahl, tidigare riksdagsledamot för SD och i dag verksam i Örebropartiet, frågar enligt Fria Tider: "Varför går inte Vinge med i Liberalerna istället?" Signaturen Herr Husis sammanfattar resonemanget på sitt eget sätt, enligt Frihetsnytt som skriver: "Om somalier i förorten bara inser hur bra svensk kultur är så kommer de överge den somaliska. Den här killen är lika naiv som valfri borgare under Reinfeldt."

Avfärdade återvandring i september

Utspelet är inte Vinges första avsteg från den hårda linjen. I en intervju med Dagens ETC i september avfärdade han storskalig återvandring, vilket Fria Tider rapporterade om. — Att tänka sig återvandring i den skalan, det tror jag är helt orealistiskt och kanske inte önskvärt heller, sade Vinge då. I samma intervju sade han att han känner "många muslimer som är svenskar".]]> Grekland vill låta EU-länder stoppa asylansökningar vid massankomster https://nyadagbladet.se/utrikes/grekland-vill-lata-eu-lander-stoppa-asylansokningar-vid-massankomster/ Fri, 02 Oct 2026 08:49:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=242177 Grekland vill att EU-länder ska kunna stoppa asylansökningar tillfälligt när tiotusentals människor kommer på en gång. Förslaget lades fram på torsdagen i Luxemburg och fick genast stöd av flera tunga medlemsländer. Greklands migrationsminister Thanos Plevris presenterade förslaget när EU:s inrikesministrar möttes i Luxemburg. Han anser att EU:s migrationspakt, som trädde i kraft i juni, har förbättrat möjligheterna att hantera flödena men inte gått tillräckligt långt, rapporterar Reuters. — I sådana fall bör det finnas förstärkt gränsövervakning och ett stopp för asyl, säger Plevris. Inget är beslutat. Aten vill att EU:s kommande krisramverk ska få en särskild undantagsregim som bara kan utlösas i exceptionella lägen: snabbt ökande irreguljära ankomster, hårt tryck på lokal infrastruktur och belägg för att flödena organiseras eller underlättas av länder utanför EU, skriver Euronews. Utlöses regimen ska asylansökningar kunna stoppas tillfälligt, återvändandet gå snabbare och gränsbyrån Frontex kliva in direkt.

Ceuta blev exemplet

Grekland pekar på Ceuta. Spanien uppskattar att över 72 000 migranter tog sig in i den spanska enklaven i Nordafrika i slutet av juli. De flesta har återvänt, men omkring 10 000 är kvar. Aten har redan prövat metoden på egen hand. Landet stoppade handläggningen av asylärenden i en månad i mars 2020 och i tre månader i juli 2025, efter båtankomster från Libyen. Polen införde en liknande åtgärd mot gränspassager från Belarus i mars 2025.

Stöd från Berlin och Wien

Diskussionen vid mötet blev kort. Polen, Tyskland, Österrike och Danmark visade stöd, och Nederländernas migrationsminister Bart van den Brink vill att lägen som det i Ceuta ska hanteras som gränsbevakning, inte som asyl. — Vi måste hitta ett lagligt sätt att inte släppa in dem i asylprocessen, säger van den Brink. — Normala asylprocedurer kan inte genomföras när det står klart att en massankomst inte är en humanitär situation utan orsakad av smuggling och desinformation, säger Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt. — Om 70 000 människor, särskilt unga män, kommer på en dag har det uppenbarligen ingenting med asyl att göra, och då kan man inte arbeta med de tidigare reglerna, säger Österrikes inrikesminister Gerhard Karner. Belgiens migrationsminister Anneleen Van Bossuyt sa att det inte bör finnas några tabun. Det ska prövas i det krisramverk som kommissionen har aviserat.]]> Antalet första uppehållstillstånd i EU ökade med tio procent https://nyadagbladet.se/utrikes/antalet-forsta-uppehallstillstand-i-eu-okade-med-tio-procent/ Tue, 15 Sep 2026 11:20:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240590 EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet. Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat. Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent. Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.

Ukrainare fick flest första tillstånd

Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här. Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent. Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.]]> Människosmugglare slår mynt av Ceutas utdragna kris https://nyadagbladet.se/utrikes/manniskosmugglare-ceutas-utdragna-kris/ Mon, 07 Sep 2026 13:07:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239443 Migrantkrisen i Ceuta fortsätter. Hänsynslösa människosmugglare har utnyttjat situationen med priser upp till 9 000 euro per person och överfarter som utsätter människor för livsfara. Mer än en månad efter massövergången och kaoset den 30–31 juli fortgår krisen i den spanska enklaven Ceuta, rapporterar RTVE. Tusentals migranter finns kvar och sover eller rör sig på gatorna. Familjer i Ceuta överväger att hålla barn hemma inför skolornas höststart. Människosmugglare har samtidigt erbjudit vägen vidare till det spanska fastlandet för svindlande belopp. Polisen redovisade den 21 augusti fem gripna i två separata utredningar. Enligt Spaniens inrikesministerium har spansk polis avslöjat och slagit sönder två misstänkta nätverk. Ett av nätverken krävde omkring 9 000 euro per person. Via mellanhänder rekryterade nätverket migranter som hade simmat till Ceuta. Före avfärden höll nätverket dem i bostäder, garage eller andra väntplatser. Andra tog sig vidare i egenköpta kajaker eller gömda i färjor och lastbilar.

8 000 euro – utan flytväst

I en separat transport den 14 augusti färdades sju passagerare omkring 40 kilometer under cirka fem timmar, i en båt som mätte fem gånger två meter. Enligt ett vittne betalade passagerarna 8 000 euro var, sammanlagt 56 000 euro. Ombord saknades flytvästar. Flera passagerare kunde knappt simma eller inte simma alls, enligt ministeriets redogörelse. Båten färdades i nattmörker och tät dimma innan bränslet tog slut ute till havs. Ett annat polisunderlag, som El Confidencial återger, anger att 148 personer nådde Cádiz- och Málagakusterna i 29 båtar mellan 30 juli och 19 augusti. Fram till den 24 augusti hade polisen upptäckt 150 migranter på det spanska fastlandet, som enligt uppgifter betalat i snitt 5 000 euro för den riskfyllda resan. Genomsnittet gäller inte de två separata smugglingsutredningarna med priser upp till 9 000 euro. Alla migranter reste heller inte med samma nätverk.

Tre utredningar granskar krisen

Tre större rättsliga utredningar granskar nu krisen, rapporterar El Confidencial den 7 september. Spaniens nationella domstol, Audiencia Nacional, utreder om någon organiserat massövergången från Marocko. En domstol i Ceuta driver ytterligare två utredningar om krishanteringen och angrepp mot militärer. Inför skolstarten har den spanska regeringen beslutat att stärka polisnärvaron vid skolor och skoltransporter. För familjerna i Ceuta kvarstår frågan om barnen ska våga gå till skolan under rådande omständigheter.]]> Migranten slog sönder bilar – här ledsnar italienarna och ger honom stryk https://nyadagbladet.se/utrikes/ghanansk-man-stang-bilar-martina-franca/ Sun, 06 Sep 2026 17:27:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239454 En 29-årig ghanansk man gick loss på bilar med en stång i centrala Martina Franca. Då ingrep förbipasserande – de övermannade honom och gav honom stryk. Flera personer behövde vård efter tumultet. Borgmästaren tackade invånarna och krävde att mannen skulle bort från kommunen. Framfarten började nära Palazzo Ducale i den italienska staden den 5 september 2026. Den afrikanske migranten angrep både passerande och parkerade bilar och krossade minst en vindruta. Enligt Il Giornale gick han också till angrepp mot personer som försökte lugna honom. Fyra invånare övermannade honom och förbipasserande höll sedan kvar honom på marken tills Carabinieri kom, skriver tidningen. Ingripandet blev våldsamt: migranten fick stryk. Repubblica beskriver det som att han riskerade lynchning. Fyra personer sökte vård efter tumultet, rapporterar La Gazzetta del Mezzogiorno. En 70-årig kvinna skadades i handen, en man blev biten och skadade armbågen, en ung man fick en knäskada och ytterligare en man skadades i hand och handled. Vad som låg bakom 29-åringens framfart är inte klarlagt. Senare uppgav Antenna Sud att polischefen i Taranto beslutat att mannen ska lämna Martina Franca och förbjudas att återvända i tre år. Han portas alltså från kommunen – inte från Italien.]]> Spanien reser sig mot Pedro Sánchez efter gränskollapsen i Ceuta https://nyadagbladet.se/utrikes/spanien-protester-sanchez-granskollapsen-ceuta/ Sun, 06 Sep 2026 10:01:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239313 Tiotusentals spanjorer gick på onsdagen ut på gatorna i protest mot regeringens hantering av migrantkrisen i Ceuta. Samtidigt pressas premiärminister Pedro Sánchez av en polisrapport som pekar på att marockanska säkerhetsstyrkor lät tiotusentals människor passera gränsen. Demonstrationer hölls den 2 september i Ceuta och på flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, Barcelona och Bilbao. Deltagarna viftade med spanska flaggor, krävde Sánchez avgång och skanderade att Ceuta inte är till salu utan måste försvaras. Protesterna samlade enligt AP tiotusentals människor i hela landet. En video från Madrid visar hur folkmassan fyller ett stort torg och angränsande gator. Mobiliseringen utgick från Spaniens kommunförbund FEMP, som leds av det konservativa oppositionspartiet Partido Popular. Pedro Sánchez socialistiska regeringsparti tog snabbt avstånd från demonstrationerna och anklagade högern för att använda Ceutas nödläge som ett politiskt vapen.

Gränskollapsen

Bakgrunden är den exceptionella gränskrisen den 30 och 31 juli. Över 72 000 människor tog sig då från Marocko in i den spanska enklaven, enligt Reuters. Fem veckor efter gränskaoset uppgav de lokala myndigheterna att fler än 10 000 migranter, däribland ensamkommande minderåriga, fortfarande befann sig i tillfälliga läger eller på stadens gator och stränder. Invånarna har sedan dess protesterat nästan dagligen. Många kräver att personer utan rätt att stanna ska skickas tillbaka eller fördelas över resten av Spanien. Medborgarinitiativet Por Ceuta har samlat nära 65 000 underskrifter för ordnade återvändanden, förstärkt säkerhet och respekt för både invånarnas och migranternas mänskliga rättigheter. Madrid har ökat antalet tillfälliga boendeplatser från omkring 500 till drygt 3 400 och satt in fler än 1 600 poliser. Regeringen har också utlovat hundratals miljoner euro i stöd. Lokala företrädare anser ändå att insatserna kom för sent och inte motsvarar den belastning som den lilla enklaven har fått bära. En spansk polisrapport som beställts av en domare och granskats av Reuters redogör för färre marockanska gränspoliser än vanligt nära den plats där människor tog sig över. Uniformerade tjänstemän ska också ha visat migranter vägen, medan andra personer följde och styrde flödet. Rapporten kallar de marockanska styrkornas agerande för "total tillåtelse" och bedömer att människosmugglare inte hade kapacitet att på egen hand organisera en förflyttning av denna omfattning. Den pekar däremot inte ut några enskilda befäl eller visar en verifierad order från Marockos regering. Pedro Sánchez sade i parlamentet på torsdagen att ingen spansk eller internationell institution har lagt fram hållbara bevis för att Rabat planerat migrantanstormningen. Han medgav samtidigt att marockansk polis lät passagerna fortgå under en avgörande tiotimmarsperiod den 30 juli, men sade att Spanien ännu inte vet om orsaken var passivitet eller oförmåga. Premiärministern har i stället anklagat ryska och israeliska nätverk för att ha förstärkt vilseledande uppgifter om krisen. Han redovisade inga närmare belägg, och både Ryssland och Israel har avvisat anklagelserna. Marocko förnekar att landet avsiktligt öppnade gränsen och hänvisar till människosmugglare, ryktesspridning och ett spanskt domstolsavgörande som misstolkades som en ny väg till uppehållstillstånd. Rabats tidigare anspråk på Ceuta och Melilla samt massinflödet till Ceuta under en diplomatisk konflikt 2021 gör ändå frågan om migrationspåtryckningar politiskt laddad.

En växande klyfta i Europa

Missnöjet i Spanien ingår i en bredare europeisk konflikt mellan regeringar som försöker förvalta fortsatt migration och väljare som efterfrågar lägre inflöden och större nationell kontroll. I en YouGov-mätning från november 2025 stödde 56 procent av spanjorerna en kraftig minskning av invandringen. Motsvarande andel låg mellan 49 och 60 procent i Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Polen. I Spanien motsatte sig 64 procent en kraftig ökning och 48 procent ville inte behålla nivån oförändrad. Mätningen visar samtidigt att opinionen inte är ett entydigt avståndstagande från alla invandrare. Motståndet var starkast mot irreguljär invandring och bidragsmigration, men betydligt svagare mot kvalificerad arbetskraft och människor som söker asyl enligt rådande regelverk. EU:s svar är den migrations- och asylpakt som började tillämpas den 12 juni. Den skärper registrering och gränsförfaranden men skapar också en permanent solidaritetsmekanism. För 2026 omfattar den enligt EU:s ministerråd 21 000 omplaceringar eller andra insatser motsvarande 420 miljoner euro. Spanien räknas till de länder som står under migrationstryck och kan få stöd. I Tyskland och Storbritannien har invandringen blivit en av väljarnas viktigaste frågor, samtidigt som partier som kräver hårdare gränspolitik har vuxit. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att AfD vill lämna Schengen och hänvisar till Ceuta som bevis för att EU:s yttre gräns inte fungerar. Samtidigt har spanska vänstergrupper och fackförbund arrangerat motdemonstrationer i flera spanska städer mot rasism och angrepp på migranter. Protesterna visar framför allt vad som händer när människor upplever att besluten fattas över deras huvuden och följderna hamnar på deras gator. Ceuta har blivit en symbol för den växande klyftan mellan Europas styrande och de befolkningar som kräver fungerande gränser, ordnade återvändanden och politiskt ansvar.]]> Weidel: Tyskland ska lämna Schengen och euron https://nyadagbladet.se/utrikes/weidel-tyskland-ska-lamna-schengen-och-euron/ Tue, 25 Aug 2026 10:49:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238456 Alternativ för Tyskland vill föra landet ut ur Schengenområdet och stänga de nationella gränserna om partiet tar regeringsmakten. AfD-ledaren Alice Weidel pekar på migrantkrisen i den spanska enklaven Ceuta som bevis för att EU:s yttre gränser inte fungerar. I ZDF:s sommarintervju på söndagen fick Weidel frågan hur en AfD-regering skulle ordna återtagandeavtal med länder som Syrien och Afghanistan. Hon gav inget direkt svar om avtalen, utan sade att politiken i stället måste vara förebyggande: gränserna ska stängas och Tyskland lämna Schengen. — Då lämnar vi Schengen, sade Weidel och hävdade att åtgärden behövs ”så att sådana personer som de från Ceuta inte längre kan komma till oss”. Weidel anser att systemet med öppna inre gränser har förlorat sin funktion när EU enligt henne misslyckas med att skydda sina yttre gränser. Tyskland har redan återinfört kontroller vid sina gränser mot andra Schengenländer, men AfD vill göra avsteg från systemet permanent.

Massinvandringen till Ceuta

Weidels utspel följer på den exceptionella gränskris som började den 30 juli, när tiotusentals migranter tog sig från Marocko in i den spanska enklaven. NyD rapporterade i en senare uppföljning att Spaniens försvarsminister uppskattade antalet till omkring 80 000, samtidigt som människorättsorganisationer räknade minst 141 döda under försöken att nå Ceuta till fots eller simmande. Krisen fick snabbt följder långt utanför enklaven. NyD rapporterade att Italien införde kontroller mot Spanien, med stöd från Finland och beredskap i Österrike att själva skärpa Schengenkontrollerna.

Vill också lämna euron

Weidel upprepade även AfD:s krav på att Tyskland ska lämna eurosamarbetet. Hon beskrev euron som en instabil valuta och hävdade att landet hade det ”betydligt bättre” före införandet. Ekonomer och näringslivsföreträdare har samtidigt varnat för att både ett euroutträde och ett permanent avsteg från Schengen skulle skada den exportberoende tyska ekonomin, skriver Deutschlandfunk. Utspelet kommer när AfD har stärkt sin ställning kraftigt. I augusti uppgav 28 procent i ARD:s Deutschlandtrend att de skulle rösta på partiet om det vore val, den högsta nivån hittills i mätningen. AfD leder därmed de nationella opinionsmätningarna, men hålls fortfarande borta från regeringsinflytande genom de övriga riksdagspartiernas vägran att samarbeta med det.]]> Andra massinvandringsvågen mot Ceuta stoppades på marockansk sida https://nyadagbladet.se/utrikes/andra-vagen-ceuta-stoppades-marockansk-sida/ Sun, 16 Aug 2026 23:04:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237271 En digitalt organiserad uppmaning till en ny massmigrationsvåg mot Ceuta den 15 augusti ledde till ett verkligt försök – men inte till en andra massmigrationsvåg av samma storlek som i juli. Enligt spanska RTVE stoppades hundratals migranter omkring tre kilometer från gränsen på den marockanska sidan, samtidigt som Marocko uppgav att 294 migranter hade gripits eller omhändertagits. Under de senaste dagarna har dramatiska filmer från området spridits på X, med uppgifter om att en ny massmigrationsvåg redan har tagit sig in i den spanska enklaven. Det är en berättelse som blandar en faktisk och allvarlig gränshändelse med obekräftade slutsatser om dess omfattning och förlopp. Det går att slå fast att det fanns en konkret planerad mobilisering. Redan den 6 augusti rapporterade RTVE om ett dokument från Guardia Civil som bedömde att uppropet för den 15 augusti var verkligt och dokumenterat i Facebook, WhatsApp och Instagram. Samtidigt var myndighetens egen reservation central: risken för att försöket skulle genomföras bedömdes som reell, men storleken kunde inte förutsägas och någon ansvarig organisatör hade inte identifierats.

Stoppades före gränsen

När dagen kom samlades grupper i terrängen kring Castillejos, på den marockanska sidan av gränsen. Marockanska säkerhetsstyrkor använde enligt RTVE:s rapportering tårgas, helikoptrar, drönare, kustbevakning och vägspärrar. TVE:s och nyhetsbyrån EFE:s team tvingades dessutom lämna området, vilket begränsade den oberoende dokumentationen av själva insatsen. RTVE uppger med hänvisning till marockanska säkerhetskällor att 294 migranter stoppades: 248 från länder söder om Sahara och 46 marockanska medborgare. Ytterligare 61 personer uppges ha frihetsberövats misstänkta för att ha uppmanat till eller främjat irreguljär migration på nätet. Uppgifterna kommer från marockanska källor och kan därför inte ensamma ge en fullständig bild av vare sig antalet som försökte ta sig fram eller myndigheternas agerande. På den spanska sidan fanns över 1 500 poliser och Guardia Civil-tjänstemän i beredskap. Någon jämförbar ny massmigration till Ceuta har däremot inte belagts i det material som hittills har kunnat kontrolleras. Det betyder inte att den digitala kampanjen saknade betydelse – utan att den planerade mobiliseringen och resultatet måste hållas isär.

Kontrasten mot julikrisen

Bakgrunden är den exceptionella gränskris som började den 30 juli. Spaniens försvarsminister Margarita Robles uppgav enligt RTVE att omkring 80 000 migranter då kom till Ceuta från Marocko. Människorättsorganisationer har samtidigt räknat minst 141 döda under försöken att nå enklaven till fots eller simmande den 30 och 31 juli. Det är den händelsen som gör den 15 augusti politiskt och strategiskt viktig. Inte därför att en ny gränskollaps nu är styrkt, utan därför att upprop via stora digitala nätverk på kort tid kunde skapa ett påtagligt säkerhetsläge. Den marockanska insatsen visar också hur avgörande Rabats faktiska kontroll över vägar, kust och gränszon är för utfallet – och hur begränsat Spaniens handlingsutrymme blir när migranter redan har samlats på andra sidan gränsen.

Videoklipp från gränsområdet

Här är de tre videoklipp som publicerades i samband med händelsen. ]]> Ryska Daria uppger att hon måste lämna Spanien efter 22 år https://nyadagbladet.se/utrikes/ryska-daria-uppger-att-hon-maste-lamna-spanien-efter-22-ar/ Tue, 11 Aug 2026 08:24:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236747 En rysk kvinna som uppger att hon bott i Spanien sedan sex års ålder säger att hennes ansökan om uppehållsrätt har avslagits för andra gången. Enligt kvinnan har hon 15 dagar på sig att lämna landet. Uppgifterna kommer från ett videoinlägg på X, där Daria Igorevna berättar om sin situation. Inlägget har därefter spridits av flera konton på plattformen. Igorevna uppger i videon att hon kom till Spanien som sexåring och därför har levt i landet i 22 år. Hon säger också att hon har en akademisk examen, har betalat in till socialförsäkringssystemet och väntade på ett beslut i ett ärende som skulle göra det möjligt för henne att arbeta som egenföretagare. Enligt henne själv avslogs ansökan om uppehållsrätt för andra gången medan ärendet fortfarande var under handläggning. Hon säger att hon fått besked om att lämna Spanien inom 15 dagar. ”Jag måste lämna om 15 dagar … det är andra gången de nekar mig uppehållstillstånd”, säger hon i videon. Hon riktar i samma videoklipp kritik mot hur reglerna tillämpas och jämför sitt fall med personer som enligt henne har beviljats uppehållstillstånd trots brottslig bakgrund. Det påståendet har NyD inte kunnat verifiera oberoende.

Avslagets skäl framgår inte

Videoinlägget innehåller inga beslutshandlingar eller uppgifter från spanska myndigheter. Det framgår därför inte av det tillgängliga underlaget vilket regelverk som tillämpats, vilka handlingar som har prövats eller varför hennes ansökningar ska ha avslagits. Fallet har samtidigt väckt reaktioner på X, där debatten bland annat rör skillnaden mellan långvarig bosättning, arbete och de formella kraven för uppehållsrätt. NyD har sökt ytterligare oberoende bekräftelse av uppgifterna men har vid publicering av detta utkast inte funnit någon myndighetskommentar om det enskilda ärendet.]]> Moderaterna skärpte kraven – vill nu ge snabbspår till medborgarskap https://nyadagbladet.se/inrikes/moderaterna-skarpte-kraven-snabbspar-till-medborgarskap/ Sun, 09 Aug 2026 09:46:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236762 Moderaterna vill införa ett snabbspår till svenskt medborgarskap för vissa personer som bedöms vara välintegrerade. Förslaget skulle innebära medborgarskap efter fem år, trots att huvudregeln nyligen höjts till åtta år. Partiet går till val på att den som uppfyller ännu inte fastställda krav ska kunna få svenskt medborgarskap efter fem års hemvist. Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar vallöftet i en intervju med Bonniertidningen Dagens Nyheter. Förslaget innebär ett undantag från regler som riksdagen beslutade om i april och som huvudsakligen trädde i kraft den 6 juni. Huvudregeln för hemvisttid höjdes då från fem till åtta år. Riksdagen beslutade även om skärpta krav på bland annat egenförsörjning, kunskaper i svenska och kunskaper om det svenska samhället. Ändringarna gäller i huvudsak sedan den 6 juni, medan kraven som är kopplade till medborgarskapsprovet ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Den nya åttaårsregeln har enligt Regeringskansliet också efterfrågats av Säkerhetspolisen. Någon definition av begreppet "välintegrerad" finns idag inte i förslaget, vilket gör oklart hur många som skulle omfattas eller hur myndigheterna skulle bedöma ansökningarna. Vilka som ska omfattas av Moderaternas snabbspår är således ännu inte bestämt. Johan Forssell har nämnt snabb språkbehärskning, företagande och särskilt värdefulla insatser för Sverige som tänkbara exempel, men kriterierna ska utredas och förankras med Säkerhetspolisen. Enligt Forssell ska undantaget inte innebära lägre säkerhetskrav. Förslaget är ett vallöfte, inte ett färdigt lagförslag, och det återstår därför både politisk behandling och en närmare definition av vilka krav som ska gälla.]]>