<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Barns hälsa &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/artikelamne/barns-halsa/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 15 Sep 2026 06:35:16 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Barns hälsa &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>30 kemikalier hittades i barnkläder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/30-kemikalier-hittades-barnklader/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Sep 2026 06:33:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<category><![CDATA[miljögifter]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholms universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240500</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Barnkläder kan följa EU-reglerna och ändå innehålla ämnen som faller utanför lagstiftningen. I en studie från Stockholms universitet visade det sig att mörka polyesterplagg innehöll flest av de undersökta kemikalierna.</strong>

Kemister vid Stockholms universitet genomförde studien inom forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. De undersökte 60 hudnära barnplagg som hade köpts i Stockholmsområdet under 2022.

Forskarna letade efter 50 kemikalier i de 60 plaggen och hittade 30, enligt <a href="https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC13327236/" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a> i tidskriften <em>Contact Dermatitis</em>. Alla plagg följde ändå EU:s regler. Förklaringen är att reglerna inte omfattar alla kemikalier – flera av ämnena som hittades saknar därför gränsvärden.

Ett exempel är arylaminer, en grupp ämnen som kan förekomma i samband med textilfärgning. EU har satt gränsvärden för 22 sådana ämnen, och inget av dem hittades i plaggen. Däremot fann forskarna flera närbesläktade arylaminer som inte omfattas av samma regler.

Material och färg gjorde tydlig skillnad. Fem mörka plagg av hundra procent polyester innehöll de mest komplexa blandningarna, med 15–19 av de eftersökta ämnena per plagg. Mörk polyester hade också de högsta halterna. Ljusa bomullsplagg hade i regel ett eller två ämnen och de lägsta halterna.

— <em>Resultaten visar att materialval spelar stor roll för vilka kemikalier som finns i textilier och hur länge de stannar kvar i materialet. Det visar också på komplexiteten i utvecklingen av säkrare och mer hållbara material och behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt</em>, <a href="https://www.ivl.se/press/nyheter/2026-09-02-ny-studie-barnklader-innehaller-kemikalier-som-inte-omfattas-av-dagens-regler.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Patrik Andersson, programchef för Mistra SafeChem.
<h3>Tvätt och svett gav olika bild</h3>
Forskarna valde ut tio plagg med flest ämnen och högst halter. De tvättades 1, 5 och 10 gånger. I syntetplaggen fanns de flesta ämnena kvar efter tio tvättar. Några uppmätta halter steg, men studien kunde inte avgöra varför. Bomullsplagget innehöll minst antal ämnen och tvättades renast.

Ett separat svettförsök gav samtidigt en motbild. Forskarna tillsatte 24 ämnen till obehandlad bomull och polyester och mätte hur mycket som avgavs till konstgjord svett. Bomullen avgav i de flesta fall minst tre gånger mer än polyestern. Bara dessa två fibertyper testades. Mängden i tyget och avgivningen till svett behöver alltså inte följa samma mönster.

— <em>Att vi hittar ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning visar att vi behöver fortsätta ta fram metoder och bygga kunskap om vilka kemikalier som finns i textilier</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Våldet mot pojkar ökar i Finland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/valdet-mot-pojkar-okar-i-finland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Aug 2026 04:54:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[familjevåld]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[nedskärningar]]></category>
		<category><![CDATA[våld]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237158</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt fler minderåriga pojkar i Finland utsätts för våld av närstående. I de flesta fall misstänks en förälder vara gärningspersonen.</strong>

Siffrorna kommer från <a href="https://stat.fi/sv/publikation/cmfkrxeifichz07ul9yblwg5j" target="_blank" rel="noopener nofollow">Statistikcentralen</a> och gäller våld i nära relationer som kom till myndigheternas kännedom under 2025.

I statistiken ökade antalet offer för våld i parrelationer eller andra nära relationer med 20 procent under 2025. För minderåriga pojkar var ökningen 13,8 procent. I nio av tio fall var den misstänkta gärningspersonen en förälder.

Pia Sundell arbetar som verksamhetsledare på Barnavårdsföreningen och försvarar aktivt barns rättigheter i samhället. Hon säger att hon inte är överraskad över att våldet har ökat.

— <em>Vi lyckades få ner barnagan i Finland, men på senare år har det vänt. Nu ser vi det i praktiken, och det är allvarligt</em>, säger Sundell till <a href="https://yle.fi/a/7-10101676" target="_blank" rel="noopener nofollow">Yle</a>.

Sundell kritiserar nedskärningar av stöd till barnfamiljer under 2024 och 2025. Enligt beräkningar har de ökat antalet låginkomstfamiljer och därmed den ekonomiska pressen i hemmen.

— <em>Då desperationen ökar, ökar också våldet i hemmen</em>, säger Sundell.
<h3>Ministern avvisar koppling till nedskärningar</h3>
Socialtrygghetsminister Karoliina Partanen från Samlingspartiet säger att den stigande statistiken delvis kan bero på att fler fall kommer till myndigheternas kännedom. Hon avvisar samtidigt att regeringens nedskärningar av stödet till barnfamiljer skulle vara den främsta förklaringen.

Enligt Partanen går det inte att säga att ekonomisk stress ensam leder till våldsamt beteende. Hon hänvisar i stället till regeringens långsiktiga politik för ekonomisk tillväxt och bättre ekonomisk trygghet för familjer.

— <em>När ekonomin växer kan vi förbättra familjers ekonomiska trygghet</em>, säger Partanen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Barn under 12 år fick dödshjälp i Nederländerna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/barn-under-12-dodshjalp-nederlanderna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Jun 2026 09:56:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Dödshjälp]]></category>
		<category><![CDATA[Eutanasi]]></category>
		<category><![CDATA[Nederländerna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233888</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett svårt sjukt barn under 12 år har fått dödshjälp i Nederländerna. Det är första gången ett sådant fall rapporteras sedan reglerna utvidgades till barn mellan ett och tolv år.</strong>

Uppgiften finns i <a href="https://berthub.eu/tkconv/document.html?nummer=2026D31497" target="_blank" rel="noopener nofollow">årsrapporten</a> från den nederländska granskningskommissionen LZA/LP&#38;K, som granskar sena aborter och livsavslutande åtgärder för nyfödda och barn. Anmälan kom in i slutet av förra året och har därefter behandlats under 2026.

Hälsominister Sophie Hermans tog upp fallet när hon överlämnade rapporten till det nederländska parlamentet. Varken barnets ålder, kön eller diagnos har offentliggjorts, rapporterar den nederländska nyhetssajten <a href="https://www.dutchnews.nl/2026/06/netherlands-records-first-euthanasia-death-of-child-under-12/" target="_blank" rel="noopener nofollow">DutchNews</a>.

Bakgrunden är en regeländring från 2024, då Nederländerna öppnade för att även barn mellan ett och tolv år kan omfattas i särskilda fall. Före ändringen saknades ett regelverk för svårt sjuka barn i den åldersgruppen.

Nederländerna var 2002 först i världen med att legalisera dödshjälp under särskilda villkor. <a href="https://www.government.nl/themes/family-health-and-care/euthanasia/is-euthanasia-allowed" target="_blank" rel="noopener nofollow">Barn från tolv års ålder</a> omfattades också tidigt av regelverket, förutsatt att de själva kunde begära dödshjälp och att särskilda krav var uppfyllda. Nyfödda omfattades senare av särskilda regler, medan gruppen ett till tolv år först inkluderades 2024, enligt en genomgång publicerad i <em>Archives of Disease in Childhood</em>.
<h3>Strikta villkor</h3>
Enligt riktlinjerna ska det handla om ett barn med utsiktslöst och outhärdligt lidande, där det inte finns någon rimlig möjlighet att lindra lidandet på annat sätt. Föräldrarna måste vara involverade och ge sitt samtycke.

Den nederländska regeringen beskriver regelverket som en sista utväg i de mest extrema fallen.

— <em>Ibland är ett barn så svårt sjukt att föräldrarna och läkaren tillsammans bedömer att det inte finns något annat alternativ än att avsluta barnets liv</em>, skriver regeringen på sin <a href="https://www.government.nl/themes/family-health-and-care/euthanasia/termination-of-life-for-terminally-ill-children-aged-1-to-12" target="_blank" rel="noopener nofollow">informationssida</a> om reglerna för barn mellan ett och tolv år.

Den nederländska kommissionen skriver att utgångspunkten är att en livsavslutande åtgärd ska vara ”den enda möjligheten” att häva barnets utsiktslösa och outhärdliga lidande, och att läkaren ska ha agerat enligt gällande medicinsk uppfattning.

— <em>Läkaren ska involvera barnet, i den mån det är kapabelt, i beslutet och måste vara övertygad om att barnets liv inte avslutas mot dess vilja</em>, enligt de riktlinjer som återges av <a href="https://www.dutchnews.nl/2026/06/netherlands-records-first-euthanasia-death-of-child-under-12/" target="_blank" rel="noopener nofollow">DutchNews</a>.

När kommissionen har granskat ett sådant ärende går bedömningen vidare till åklagarmyndigheten. Där görs en självständig prövning av om läkaren följt reglerna, medan kommissionens slutsats väger tungt.

När reglerna utvidgades räknade nederländska politiker med att det skulle röra sig om ett mycket litet antal fall, omkring fem till tio barn per år.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
