Tyskland exporterar gamla och sjuka till utländska vårdhem

I Berlin så skickar man många av sina pensionärer till Östeuropa och Asien för billigare vård och långtidsboende. Orsaken till det hela beror på de höjda kostnaderna och den lägre standarden som man har inom den tyska äldrevården.

publicerad 8 februari 2013
När välfärden försämras tvingas tyska pensionärer att flytta till Östeuropa eller Asien

Detta har mötts av skarp kritik från olika organisationer som verkar inom den sociala omsorgen. De kallar det hela för ”omänsklig utvisning” och experterna kallar det hela för ”en tidsinställd bomb”.

Men allt fler tyskar har helt enkelt inte råd med de stigande kostnaderna inom äldreomsorgen vilket medför att antalet pensionärer som skickas utomlands de närmaste åren kommer att öka.

Enligt Tysklands motsvarighet till Statistiska Centralbyrån så har för närvarande 400 000 pensionärer inte råd med ett tyskt äldreboende. En siffra som stiger med cirka fem procent om året.

Den äldre befolkningen i Tyskland hör till en av de snabbast växande i världen. Detta får konsekvenser även för andra västerländska länder som exempelvis Storbritannien som befarar att åtstramningar och ökade kostnader inom äldreomsorgen kommer att påverka standarden mycket negativt.

Sozialverband VdK Deutschland (VDK) som är en tysk socialpolitisk rådgivande grupp menar att allt fler tyskar inte längre har råd med de höga kostnaderna som ett äldreboende i det egna landet medför.

– Vi kan helt enkelt inte låta de människor som byggde upp det här landet utvisas, det är omänskligt, säger  VDK:s ordförande, Ulrike Mascher.

Under 2011 så bodde det i Ungern uppskattningsvis 7 146 tyska pensionärer, i Tjeckien mer än 3 000 tyska pensionärer och i Slovakien mer än 600 tyska pensionärer. Det bor även ett okänt antal tyska pensionärer på äldreboenden i Spanien, Grekland och Ukraina. Thailand och Filipinerna är också två länder som lockar till sig allt fler tyska pensionärer.

Kostnaderna för pensionärer i de här länderna ligger på nivå som motsvarar en till två tredjedelar av kostnaden i Tyskland. Dessutom så tycker de tyska pensionärerna att standarden är mycket bättre i de här länderna än vad den är i Tyskland.

Det finns även en mängd privata vårdföretag som bygger äldreboenden utomlands för tyska pensionärer, vilket har visat sig bli en riktigt lönsam marknad. Men kritikerna hävdar att patienter som har demens har ett stort behov av den trygghet som det egna språket kan ge dem, och den tryggheten skulle helt försvinna på ett utländskt äldreboende.

– De kan helt enkelt få svårigheter med att orientera sig i en helt annan kultur med ett helt annat språk eftersom de lever i en gammal värld som består av dras tidigare minnen, säger chefen för Tysklands Alzheimersförbund Sabine Jansen.

I de östeuropeiska och asiatiska länderna är löner, tvättkostnader, underhåll, mark och byggkostnader oftast mycket lägre. Inom det tyska sjukförsäkringssystemet så diskuterar man huruvida man kan göra utländska äldreboenden till en långsiktigt fungerande modell.

Med tanke på förestående kris skulle det vara klokt att åtminstone börja fundera på alternativa former av äldreomsorg, säger den kristdemokratiske parlamentsledamoten Willi Zylajew.

I dagsläget så hindrar unionsrätten statliga bolag från att ingå avtal med utländsk äldrevård. Men det kan sannolikt komma att förändras då man måste finna ett sätt att hantera Europas åldrande befolkning på. Lagstiftningen hindrar dock inte pensionärerna och deras anhöriga att välja utländska äldreboenden framför tyska.

Christel Bienstein arbetar som forskare inom omvårdnad på Witten Herdecke universitet och hon säger att “I genomsnitt så ges varje patient endast 53 minuters individuell vård per dag, utspisning inkluderat”. Oftast så går det 40 -60 vårdtagare på en vårdare.

Tyska politiker har undvikit att hantera frågan. Man är rädd för väljarnas reaktioner om de får höra att tyska statliga bolag skulle finansiera utländsk äldrevård på bekostnad av den egna äldrevården.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!