Resursvärdering före en energiomställning

Miljöpolitiken har satsat på fel häst i åratal, tycker en av eko-rörelsens pion­järer i Tyskland, Friedrich Schmidt-Bleek. Enligt honom krävs det i första hand inte någon energiom­ställning, utan att vi mins­kar och förändrar använd­ningen av naturens ändliga resurser som kalk, koppar, järn, olja och gas.

publicerad 6 maj 2015
Friedrich Schmidt-Bleek

Vi bedriver rovdrift på dem, menar Schmidt-Bleek, som är utbildad kemist. Han var vice­president på Wuppertal-institutet för klimat, miljö och energi med uppdrag för OECD bland annat.

Han har utvecklat ett system för att kunna mäta hela materialförbrukningskedjan och mängden i olika produkter, från gruvan till försäljaren. Tidningen Der Spiegel (23/2014) som recenserar hans senaste bok Grüne Lügen (Gröna lögner) ger några exempel: För att ta fram ett kilo koppar behöver man 500 kilo av övriga naturresurser.

För att producera aluminium behövs det resurser som väger 85 gånger mer än den framtagna produkten. En smartphone “förbrukar” olika be­ståndsdelar som väger 450 gånger mer än själva apparaten.

Ekologisk “ryggsäck”
– Varje föremål bär med sig en osynlig ekologisk ryggsäck, säger Schmidt-Bleek. Ryggsäckens storlek representerar hur mycket natur man har tagit i anspråk vid framtagningen. Miljökvaliteten på en produkt måste alltså värde­ras på nyttM, är hans slutsats.

Han tar hybridbilar som ett exempel. De drar visserligen något mindre bränsle, men genom tilläggsaccelerationen och den höga användningen av koppar väger “ryggsäcken” nästan dubbelt så mycket som en konventionell bil.

Beskatta reklam
En sänkning av naturresursförbrukningen når man med hjälp av beskattning — mindre skatt på arbete och avsevärt mera på för­brukning av naturresurser, menar Schmidt-Bleek.

Även reklam bör beskattas. Ef­tersom den främjar användningen av mer värdefulla resurser. Friedrich Schmidt-Bleek anser själv att hans utgångspunkt är ra­dikal och inte förenlig med något politiskt parti. Inte ens De gröna i Tyskland fattar det. I deras partiprogram på 327 sidor spelar resursslöseriet så gott som ingen roll alls.

 

 

Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!