De mikroskopiska plastpartiklarna som flyter runt i haven äts inte bara upp av marina organismer, utan tar sig även in i kroppen genom gälarna, enligt en studie vid University of Exeter.
Partiklar som dragits in på det sättet tar sex gånger så lång tid att komma ut igen, jämfört med de som ätits upp.
– Vi har visat på detta hos krabbor, men samma kan gälla för andra kräftdjur, mollusker och fiskar – helt enkelt alla djur som drar in vatten i gäl-liknande strukturer. Detta är viktigt från en ekologisk synpunkt eftersom ju längre plasten stannar i djuret desto mer troligt är att den kommer högre upp i näringskedjan, säger huvudförfattaren Andrew Watts.
En uppskattning är att tio procent av den plast som kastas bort hamnar i havet.
– Vi har lagt den här plasten här, mestadels oavsiktligt, men det är ett problem vi måste lösa, säger Watts.
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
