När USS George H.W. Bush vände var det slutet för USA:s planer på Krimhalvön

publicerad 13 mars 2017
Vladimir Putin satte till slut stopp för ett amerikanskt-israeliskt övertagande av Krimhalvön
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

USA:s intresse för Ukraina är inte något hastigt påkommet. Dwight Eisenhower hann knappt att bli installerad som president i USA 1953 förrän han beordrade CIA att på olika sätt diskret stödja högerextrema, anti-kommunistiska grupper i Ukraina. Samma år startade förberedelserna för att genom en militärkupp störta Syriens dåvarande president. Detta ledde fram till en misslyckad USA-stödd kupp i Syrien 1957. Ukraina var vid den här tiden en del av det ryskdominerade Sovjet och Syrien hade redan då täta band med Sovjet. Nu har maffian i Vita Huset tydligen lyckats föra in den historielösa Trump på samma spår. Mannen som aldrig kunde ha fel leds nu som en oxe fram till stupet.

Den DC-baserade och undersökande journalisten Wayne Madsen kunde nyligen avslöja att CIA släppt 3800 dokument som noga beskriver organisationens arbete med att destabilisera Ukraina och ge support till de nazist-anstrukna grupper, som opererat i västra Ukraina under efterkrigstid. Genom operation Cladio stödde man bland annat de båda Nazi Banderist-organisationerna; Organization of Ukraine Nationalist och Ukrainian Insurgent Army. Under åren innan statskuppen 2014 ökade USA:s ekonomiska stöd till dessa grupper betydligt och EU visade sin goda vilja genom att bidra med ca 300 miljoner euro genom så kallade Frontgrupper till uppbyggandet av en nazistregim.

Det som helt klart föresvävade USA, NATO, EU var en ukrainsk regim som kunde fungera som språngbräda för vidare aggression österut – allt enligt en neokonservativ minnesvers som lyder: “om du är nazist eller jihadist spelar ingen roll, bara du vill bekriga Ryssland”. Så inträffade då den välregisserade statskuppen i Kiev den 22 februari 2014. Men låt oss se på förberedelserna för kuppen från ett annat håll.

Ett år innan statskuppen i Kiev hade CIA:s handgångna personer filtrerat Krims städer och militära installationer för att förbereda och planera var de skulle placera huvudkvarter och lokaler för säkerhetspolis samt militära installationer som avfyringsramper med mera enligt NATO-standard. Detta enligt Dmitry Sablin, en medlem i Federation Council Communication Security.

Den 13 februari 2014, då man på allvar började bränna bildäck på Maidantorget i Kiev, avseglade en amerikansk eskader från Norfolk, Virginia. Eskadern bestod av hangarfartyget George Bush av Nimitz-klass med 50 stridsflygplan samt ett antal helikoptrar ombord. De eskorterades av 16 örlogsfartyg befolkade med skjutglada marinsoldater. Med på resan fanns också 3 kärnvapenbestyckade ubåtar. Tio dagar senare alltså i linje med statskuppen i Kiev passerade de Bosporen i riktning mot Krim. Logistiken talar sitt tydliga språk.

Den USA-stödda statskuppen med insättande av marionetter i Kiev skulle möjliggöra ett näst intill legitimt USA-lett övertagande av Krim. Marionetterna fanns redan på plats. USA:s statssekreterare i utrikesdepartementet, judinnan Victoria Nuland, hade redan utnämnt högerextremisten Arseniy Yatsenjuk till att leda en regering i vilken fyra nazister ingick.

Den nya regeringen kom att arbeta från den 27 februari och dess första uppgift kom att bli det planerade välkomnandet av den döds-eskader som närmade sig Krim. Dess manskap skulle snabbt slå ner allt motstånd från ryska förband kring den ryska flottbasen – bygga upp en egen gigantisk militärbas med avsikt att kunna behärska hela Svartahavs-området. Sedan kunde man låta rika Israeler, som åstundat Krim alltsedan andra världskriget, bygga upp ett semesterparadis, fritt från araber, men även från ryssar, vika sannolikt skulle landsförvisas.

Hangarfartyget USS George H.W Bush med eskader på väg mot Krim. Foto: Navy Visual News/CC BY 2.0

Så var det planerat och genomtänkt. Men då inträffade något som kom att ställa allt på huvudet. En liten rysk gubbe vid namn Vladimir Putin dök upp i sammanhanget, gjorde stopptecken och sa:” Njet banditos, dunsta, försvinn, go away”, eller någonting i den stilen. Och se det väldiga hangarfartyget med sitt bihang lade snabbt om kursen, strök utmed den turkiska kusten och försvann. Detta skedde samma dag som Europas första nazist-regering efter andra världskriget påbörjade sitt arbete i Kiev.

Det som skedde i det av ryssar dominerade östra Ukraina var ett folkligt uppror mot beväpnade ukrainska grupper med den naziatiska Azov-bataljonen i spetsen understödda av armé-förband och med en outtalad etnisk rensning på programmet. Denna östra del har aldrig begärt att få bli annekterat av Ryssland, utan enbart att få sin självständighet bekräftad på samma sätt som Kosovo fick. Helt naturligt har därför Ryssland ingripit för att skydda den rysktalande befolkningen från förintelse. Det är Donbass befolkning som har bett om denna hjälp.

Detta är Otroligt! Man säger att Andra världskriget vände vid Stalingrad först när miljoner människor hade mist livet. Efterkrigstidens historia har nått två avgörande vändpunkter. Den första ägde rum 1991 då Sovjetunionen på Michail Gorbatjevs initiativ upplöstes och Warszawa-pakten gick samma väg. Den andra viktiga vändpunkten skedde vid Krim 2014 där en hjärnskadad supermakt fick vika för en ensam fredsaktivist, Putin. Båda fredsinitiativen kom alltså från rysk sida.

Ve och fasa – USA hade arbetat under 60 år med att understödja högerextrema grupper i Ukraina vars mål var att omvandla landet till en amerikansk lydstad där Krim skulle utgöra juvelen, och så kom Putin helt obeväpnad emellan – inte att undra på att man kom att vända all sin aggression mot Ryssland och Putin i synnerhet. Detta kan jag förstå. Men att europeiska politiker och massmedia jamsar med i kören av rysshatande lakejer underställda och kontrollerade av CIA, är helt oförklarligt. Men det sättet att förhålla sig på är uppenbarligen en viktig del i deras värdegrund.

“Vad tusan har dom här att göra”? Foto: the Atlantic

Hur ser det då ut i denna delen av världen efter tre år? Ukraina är på väg mot total upplösning, ekonomiskt, socialt och geografiskt. Flera miljoner ukrainare har redan flytt till en säkrare tillvaro i Ryssland. Flera provinser talar öppet om att lämna Kiev, men lämna till vad? Man struntar totalt i Minsk 2 överenskommelsen och lägger sina sista stålar på att ösa granater över Donbass. Men en kula satte man i den egna foten när man beslöt att bojkotta kol från Donbass. Det innebär att man nu inte har något att värma sina fastigheter och industrier med.

Helt naturligt har man det mycket svårt också i Donbass, som ständigt beskjuts från väster, men där finns en stark sammanhållning och livskraft. Moralen är enligt bedömare mycket stark.

På Krim finner man inget av ukrainskt kaos. De som kan, flyr från Ukraina, men på Krim vill både ryssar och tataren förbli. Krimborna har aldrig velat till Ukraina och det ska man respektera. Folkrätten finns det ingen anledning att tala om – den har USA/NATO trampat rejält under kängorna både i Jugoslavien och i flera Mellanöstern länder.

USA:s beteende är invant. Man initierar oroligheter i ett land, som leder till folkmord och upplösning av stater. Sedan tvår man sina händer och planlägger nästa illgärning. Alltmedan europeiska makthavare förstrött applåderar det skeende, som man inte vill förstå. Kan man sjunka djupare.

 

Hans Myrebro 

Sakliga kommentarer välkomnas…

 

Källor:

Robert Parry, Bakom kulisserna i Kiev
Richard Sakwa, Frontlinje Ukraina
Wayne Madsen, Strategic Culture Foundation
Viktor Sokirko, How Russia ruined American plans in Crimea/ Fort Russ

Om skribenten:

Hans Myrebro är en pseudonym. Han har bland annat författat boken NATO - ett monster på katastrofkurs.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!