Mjölksyrning av grönsaker är en gammal konserveringsmetod som fått ge plats åt dagens ättiksinläggningar med socker. Nu verkar dock mjölksyrningen åter vara på väg tillbaks till våra middagar.
Traditionellt sett har många produkter syrats. Surkål känner de flesta till, men även andra grönsaksinläggningar som pickels, gurka och oliver har tidigare varit syrade. Mjölksyrabakterierna har även använts till mjölkprodukter som fil och yoghurt. De används även för att konservera kött t.ex. salami och i surdegsbröd.
Mjölksyrebakterierna finns naturigt i många råa livsmedel. De omvandlar kolhydrater till mjölksyra och aromer bildas om miljön är gynnsam. De blir nyttigare och vi tar lättare upp näringen i syrade produkter än färska. Då bildas även vitamin C, vitamin B-12, acetylkolin och enzymer.
Mjölksyrade grönsaker stimulerar även järnupptaget i kroppen. Mjölksyran sänker pH- värdet i grönsakerna vilket hindrar förruttnelsebakterier och andra hälsovådliga bakterier att växa.
Idag äter vi mycket processad mat, för lite råa grönsaker och vi är överdrivet rädda för bakterier. Genom att äta syrade livsmedel så hjälper vi de bakterier som finns i vår kropp. I våra tarmar har vi cirka 1,5 kg bakterier som hjälper oss att bryta ner födan och ta upp näringen.
I en frisk kropp lever dessa olika mikrober i god grannsämja med varandra och de fyller viktiga funktioner för vår hälsa. Genom att de aktivt deltar i kroppens immunförsvar stimulerar de tarmrörelser och producerar dessutom flera vitaminer som K, folsyra, riboflavin och B-12. Att äta mjölksyrade grönsaker till maten sänker även GI-värdet för måltiden.
Vill du syra själv? Läs vår artikel Så syrar du egna grönsaker.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
