“Hälsoministern fattar inte att maten måste märkas”

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet, reder ut begreppen kring den i livsmedel ofta tillsatta smakförstärkaren “monosodiumglutamat” eller MSG i NyDs radiointervju. Hon är allmänt kritisk till den mycket dåliga märkningen av tillsatser i våra livsmedel.

Radioinslaget kan också laddas ned här.

Smakförstärkare, glutamat, E621, MSG, mononatriumglutamat och “Asiens salt”. Dessa är några av alla de beteckningar som denna livsmedelstillsats fått.

I Asien har man använt ämnet i över hundra år för att höja smakupplevelsen i mat. Asiaterna fick det ursprungligen via sjögräs. Idag framställs det på syntetisk väg. Ämnet har fått kritik då det används frekvent i flera livsmedel och har allvarliga biverkningar. Ämnet är vanligt förekommande i kryddmixar och buljonger, men förekommer även i bl.a. kött, halvfabrikat och färdiga rätter.

Charlotte har i en tidigare intervju sagt “Glutamat är giftigt för nervcellerna och kan i längden öka risken för alzheimers och andra demenssjukdomar. Jag förstår inte varför man inte förbjuder det.”

Fortfarande kvar i våra livsmedel

Exempel på tillverkare där glutamat är vanligt förekommande är t.ex. Knorr (ägs numera av den holländska koncernen Unilever Bestfoods) och tidigare Blå Band som senare tog bort tillsatsen i sina soppor. Glutamat förekommer även i produkter från Familjen Dafgård, Santa Maria, OLW, Estrella och Scan.

Läs även Sveriges Konsumenter i Samverkans enkätundersökning om glutamat.

Fotnot: Intervjun är inspelad vid ett tidigare tillfälle. I intervjun åsyftas tidigare folkhälsominister Maria Larsson. Dock är kraven kring märkning av tillsatser fortfarande mycket dålig och det är även förbjudet att skriva ut att en produkt är GMO-fri.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se