“Budgetregler som avvecklar järnvägen”

publicerad 11 mars 2015
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Idéerna om eldriven lastbilstrafik är rent stolleri, när det finns billigare järnväg. Bilen kan bara bli ett komplement till tåget. En sund samhällsekonomi kräver satsning på järnvägen. Stanna inte vid att slopa överskottsmålet, avveckla budgettaket för investeringar också! Det skriver Hans Sternlycke.

Svensk politik har låst sin handlingsfrihet inför framtiden genom att flera punkter inte fått diskuteras. Sinande olja finns inte på tapeten. Klimatmålen är mest vackra ord. De ger inget avtryck för bostadsbyggande eller infrastruktur. Långtidsplanen för trafiken bygger på trendframskrivning istället för att börja med målet och sedan se vad man måste göra för att nå dit. Med det kommer infrastrukturinvesteringarna att leda till ökade växthusgasutsläpp.

Den mest absurda restriktionen har varit införandet av budgettaket 1997 som anpassning till EU för att pressa ner offentliga utgifter. Med överskottsmålet i statens finanser på en procent av BNP för all offentlig verksamhet över konjunkturcykeln. Att på det sättet dra undan pengar är en krympning av ekonomin och försnillning från skattebetalarna. Och detta i en tid när Riksbanken inför minusränta för att få igång ekonomin.

Nu ser dock den låsningen ut att försvinna, med finansminister Magdalena Anderssons utspel att det bara skall krävas balans i statens finanser, och genom att Alliansen genom decemberöverenskommelsen förbundit sig att acceptera regeringens budgetåtgärder.

Kvar blir dock att statsbudgeten inte skiljer i behandling mellan kostnader för drift och investering. Det budgettaket finns kvar även om överskottsmålet skrotas. Den person som får billigare boende genom att låna kallar sig knappast fattigare. Det innebär att samhället inte kan investera kraftfullt för att utveckla landet och för att undvika klimathot och energibrist. Som att bygga om miljonprogrammets bostäder för att spara energi. Sverige kan inte som fram till första världskriget investera en procent av BNP i järnväg på lånade pengar. Vi kan inte minska lastbiltransporterna genom att bygga om för järnväg.

Det är inte ansvarsfull ekonomiska politik utan stöld från våra barn. Vi överlämnar miljöproblem och ett sämre fungerande samhälle till dem. Vi kan inte investera för att göra fallet mjukt när naturen slår tillbaka mot vår rovdriftskonsumtion. Det blir en ekonomisk kollaps med Peak Everything, när de resurser som vi betraktat som självklara tar slut. Vi får frysa, och vi får gå hungra.

Från järnvägens födelse till första världskriget satsade Sverige en procent av BNP på järnvägsinvesteringar med lånade pengar. Det gjorde oss till en industrination. Från att ha varit bland Europas fattigaste blev vi bland de rikaste.

Riksbankens minusränta kan inte ge ökad sysselsättning, bara privatbubblor med uppblåsta aktie- och fastighetspriser, om inte också staten kan låna och investera för att skapa om samhället. Investeringar som skapar arbete och därmed skatteinkomster som snart betalar tillbaka lånen.

Järnvägens underfinansiering av underhåll och investering leder till kapacitetsbrist, osäker framkomst och dyra transporter. Det är ett hot mot industrin, basen för vår ekonomi. Sverige kan inte leva bara på tjänster. När det lågtrafikerade bannätet inte ens får investeringar för att klara trafiksäkert skick leder det till utarmning av delar av landet som står för det mesta av vår råvaruförsörjning. Avfolkning i stället för turismsatsningar. Med skarvfria spår på makadambädd kunde restider halveras, axelvikter höjas och underhållskostnader sänkas. Upprustning av en befintlig järnväg har så låga kostnader att den väl klarar sin förräntning.

Politiken avvecklar järnvägen, och vi får bara vägen igen. Till högre transportkostnader och till större investeringskostnader. För ett transportslag som hotar klimatet, ger 5000 döda i luftföroreningar om året, och som det inte säkert finns drivmedel för i framtiden. Idéerna om eldriven lastbilstrafik är rent stolleri, när det finns järnväg billigare. Bilen klarar inte tågets hastighet och ger inte samma möjliga arbetsomland. Bilen kan bara bli ett komplement till tåget. En sund samhällsekonomi kräver satsning på järnvägen. Stanna inte vid att slopa överskottsmålet, avveckla budgettaket för investeringar också!

 

Hans Sternlycke

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!